blick

inblick
Final för 30-årigt fornborgsprojekt Inledning Hultbergets fornborg i Husby-Rekarne, söder om Eskilstuna, har använts alltfrån 200-talet e Kr och 700 år framåt. Det framgår av för en tid sedan erhållna C 14-dateringar. Nu sätts också punkt för ett drygt 30-årigt fornborgsprojekt, som undertecknad och fil lic David Damell bedrivit i samarbete med riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen i Sörmlands län. Det var 1976 det började och just på Hultberget. Dåvarande länsantikvarien i Sörmland, Per-Olof Ringquist, föreslog då att jag i anslutning till arkeologistudier vid Uppsala universitet skulle göra en provundersökning på en av de många fornborgar jag beskrivit i en uppsats om sådana anläggningar i Eskilstunaområdet. Fyndrikt På krönet av Hultberget företog jag en mindre utgrävning på 12 kvadratmeter inom murarna, där fynden med en gång blev talrika. Genom olämplig väderlek fick emellertid grävningen uppskjutas till följande vår. Bland de många fynden kan nämnas vävtyngder, keramik i mängd och järnföremål. Ett verktyg av detta material visade sig vara ett gravyrredskap, av allt att döma det enda som påträffats i Sverige i sådana sammanhang. Genom C 14-analys av kol kunde konstateras, att aktiviteterna på denna del av borgen försiggått 200-300 e.Kr och troligen mycket längre. Sedan dess har inom projektets ram företagits undersökningar på ytterligare ett tiotal borgar i Eskilstuna kommun. Därjämte har fosfatprover utförts på alla de drygt 40 anläggningarna av denna art i kommunen. Vidare har under medverkan av bergsingenjör Stig Blomgren uppmätningar och beskrivningar gjorts av ett mycket stort antal borgar. På Bogstens fornborg i Tumbo grävdes provgropar på terrasser inom murarna, som visade sig vara tillkomna på 300-talet e.Kr. Bland andra borgar som undersökts i mindre skala kan nämnas Ärnaborgen vid Eskilstunaån, där ett prov från murschaktet hade en ålder på omkring år 0. På en ”boplatsyta” i samma borg påträffades fragment till vävtyngder samt keramik. Borg i arkipelag En provgrop på Ängsholmen vid Mälaren gav också en mycket tidig datering, ca något århundrade e.Kr. Det betydde att Ängsholmen då var en ö i en arkipelag, varifrån man kunde ha kontroll över den viktiga sjöleden in mot Rekarnebygden, där den dåvarande havsfjärden trängde in till den plats där Fors kyrka är belägen. Hela denna sträcka skyddades av ett flertal borgar, som sedan också fortsatte ända ned till Skogstorp. Andra borgar som inom projektets ram undersökts är Intagsberget på Djurgården, Vestaberget i Vallby och Stenby borg vid Tuna Park, vilka torde ha tillkommit 400-500 e.Kr. Detta kunde konstateras genom kol framtagna under murarna. Pålspärr Skjulstaborgen har tydligen haft en speciell funktion som kontroll av trafiken på ån. Den har av allt att döma anlagts för omkring 2000 år sedan men därefter varit i bruk ännu under vikingatid. Nedanför borgberget, just där ån gör en kraftig krök, upptäcktes nämligen en pålspärr i syfte att hindra sjöfarten. En av dessa pålar var ett par tusen år gammal, och av nästan samma ålder var en med ett par hål försedd kraftig ekgren, som tydligen ingick i konstruktionen. En av de smärre farkoster som kapsejsat där var en urholkad kanot med pluggade spant. Ett meterlångt stycke av denna påträffades i spärren 1991. Stenåldersfiske? Granne till denna borg, Uvberget, någon km längre söderut längs ån, gav den förbluffande åldern av drygt 4000 år, d v s yngre stenålder. Eftersom det knappast vid denna tid fanns några försvarsanläggningar av denna art, måste det troligen röra sig om stenåldersmänniskor, som med utgångspunkt från denna höga position tillfälligt bedrivit fiske, kanske laxfångst, och eldat på det ställe där sedan fornborgsmuren anlades ett par tusen år senare. Husterrasser Hösten 2007 återknöts kontakten med Hultberget, där det en gång började. Nu riktades emellertid vårt intresse mot de många terrasserna, som ligger på sluttningen mot det som utgjorde strand, innan Hjälmaren sänktes på 1800-talet. Vi ville gärna ha en datering på dessa. Tack vare generösa bidrag från Rossviks säteri kunde vi datera ett par av dem. Det visade sig till vår stora förvåning att de utnyttjats under mycket lång tid, nämligen från ca 400 till 900 e.Kr. Handelsstation? Detta betyder att Hultberget tydligen spelat en mycket stor roll under många hundra år som en viktig stödjepunkt utmed en inre sjöled mellan Hjälmaren och Mälaren från Tandlaviken i väster till Gripsholmsviken i öster. Kanske fanns här en betydelsefull handelsstation? Inom projektets ram har också undersökts en 2000-årig vägspärr i Tumbo – men det är en annan, inte mindre intressant historia. Så här har tecknaren Nils Stödberg tänkt sig hur det såg ut en gång när Hultberget var i funktion. Olle Lorin		bokförsäljning reklam utmärkelser Artefact - En av fem bästa sajterna, november 1998! Artefact - Bäst just nu fem bästa sajterna, april 1999! Populär Historia september 1999 Kvalitetsmärkning Kvalitetsmärkning

inblick

Final för 30-årigt fornborgsprojekt

Inledning

Hultbergets fornborg i Husby-Rekarne, söder om Eskilstuna, har använts alltfrån 200-talet e Kr och 700 år framåt. Det framgår av för en tid sedan erhållna C 14-dateringar. Nu sätts också punkt för ett drygt 30-årigt fornborgsprojekt, som undertecknad och fil lic David Damell bedrivit i samarbete med riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen i Sörmlands län.
Det var 1976 det började och just på Hultberget. Dåvarande länsantikvarien i Sörmland, Per-Olof Ringquist, föreslog då att jag i anslutning till arkeologistudier vid Uppsala universitet skulle göra en provundersökning på en av de många fornborgar jag beskrivit i en uppsats om sådana anläggningar i Eskilstunaområdet.

Fyndrikt

På krönet av Hultberget företog jag en mindre utgrävning på 12 kvadratmeter inom murarna, där fynden med en gång blev talrika. Genom olämplig väderlek fick emellertid grävningen uppskjutas till följande vår. Bland de många fynden kan nämnas vävtyngder, keramik i mängd och järnföremål. Ett verktyg av detta material visade sig vara ett gravyrredskap, av allt att döma det enda som påträffats i Sverige i sådana sammanhang.
   Genom C 14-analys av kol kunde konstateras, att aktiviteterna på denna del av borgen försiggått 200-300 e.Kr och troligen mycket längre.
   Sedan dess har inom projektets ram företagits undersökningar på ytterligare ett tiotal borgar i Eskilstuna kommun. Därjämte har fosfatprover utförts på alla de drygt 40 anläggningarna av denna art i kommunen. Vidare har under medverkan av bergsingenjör Stig Blomgren uppmätningar och beskrivningar gjorts av ett mycket stort antal borgar.
   På Bogstens fornborg i Tumbo grävdes provgropar på terrasser inom murarna, som visade sig vara tillkomna på 300-talet e.Kr. Bland andra borgar som undersökts i mindre skala kan nämnas Ärnaborgen vid Eskilstunaån, där ett prov från murschaktet hade en ålder på omkring år 0. På en ”boplatsyta” i samma borg påträffades fragment till vävtyngder samt keramik.

Borg i arkipelag

En provgrop på Ängsholmen vid Mälaren gav också en mycket tidig datering, ca något århundrade e.Kr. Det betydde att Ängsholmen då var en ö i en arkipelag, varifrån man kunde ha kontroll över den viktiga sjöleden in mot Rekarnebygden, där den dåvarande havsfjärden trängde in till den plats där Fors kyrka är belägen. Hela denna sträcka skyddades av ett flertal borgar, som sedan också fortsatte ända ned till Skogstorp.
Andra borgar som inom projektets ram undersökts är Intagsberget på Djurgården, Vestaberget i Vallby och Stenby borg vid Tuna Park, vilka torde ha tillkommit 400-500 e.Kr. Detta kunde konstateras genom kol framtagna under murarna.

Pålspärr

Skjulstaborgen har tydligen haft en speciell funktion som kontroll av trafiken på ån. Den har av allt att döma anlagts för omkring 2000 år sedan men därefter varit i bruk ännu under vikingatid. Nedanför borgberget, just där ån gör en kraftig krök, upptäcktes nämligen en pålspärr i syfte att hindra sjöfarten. En av dessa pålar var ett par tusen år gammal, och av nästan samma ålder var en med ett par hål försedd kraftig ekgren, som tydligen ingick i konstruktionen. En av de smärre farkoster som kapsejsat där var en urholkad kanot med pluggade spant. Ett meterlångt stycke av denna påträffades i spärren 1991.

Stenåldersfiske?

Granne till denna borg, Uvberget, någon km längre söderut längs ån, gav den förbluffande åldern av drygt 4000 år, d v s yngre stenålder. Eftersom det knappast vid denna tid fanns några försvarsanläggningar av denna art, måste det troligen röra sig om stenåldersmänniskor, som med utgångspunkt från denna höga position tillfälligt bedrivit fiske, kanske laxfångst, och eldat på det ställe där sedan fornborgsmuren anlades ett par tusen år senare.

Husterrasser

Hösten 2007 återknöts kontakten med Hultberget, där det en gång började. Nu riktades emellertid vårt intresse mot de många terrasserna, som ligger på sluttningen mot det som utgjorde strand, innan Hjälmaren sänktes på 1800-talet. Vi ville gärna ha en datering på dessa. Tack vare generösa bidrag från Rossviks säteri kunde vi datera ett par av dem. Det visade sig till vår stora förvåning att de utnyttjats under mycket lång tid, nämligen från ca 400 till 900 e.Kr.

Handelsstation?

Detta betyder att Hultberget tydligen spelat en mycket stor roll under många hundra år som en viktig stödjepunkt utmed en inre sjöled mellan Hjälmaren och Mälaren från Tandlaviken i väster till Gripsholmsviken i öster. Kanske fanns här en betydelsefull handelsstation?
Inom projektets ram har också undersökts en 2000-årig vägspärr i Tumbo – men det är en annan, inte mindre intressant historia.

Så här har tecknaren Nils Stödberg tänkt sig hur det såg ut en gång när Hultberget var i funktion.