Ett Österlenfynd med diffust ursprung

Märkligt fynd vid Österlenbygge
Vad var det egentligen som hittades vid ett husbygge i Rörumstrakten för snart tjugo år sedan?
   Plötsligt låg den där i sanden; en oansenlig tingest, i det närmaste grå. Föremålet påminde vid första anblicken om en knapp, kanske överdelen av en knapp Materialet var tunn och bräcklig metall. Senare efterforskningar visade att det rörde sig om silver. Dåligt silver. Vid en frågestund för allmänheten på Österlens museum gick den tillresta antikvarien bet på uppgiften.

Ingen som vet
Sedan antikvariens misslyckade försök har föremålet gäckat arkeologer och museifolk, en dräktsilverkännare, en silversmed samt en initierad krämare för nutida modedetaljer. Ingen har lyckats datera eller identifiera föremålet:

”Formen, alltså hur den är utskuren, har jag aldrig sett här nere i vår del av landet.”
”Ingen knapp. Malja eller möjligen hyska och hake. Den är sliten på två ställen som om något har passat in i hålen.” ”Absolut jugend-känsla.”
”Svårt att säga. Har inte sett något liknande.”
”Jag har ingen aning om varken vad det är eller från vilken tid.”

Svar som dessa sporrade till ytterligare försök att spåra föremålets bakgrund och historia.

Fyndplatsen
Föremålet hittades på cirka 50 centimeters djup, vid ett husbygge 1990, i ett nyligen avstyckat område som närmast brukats som betesmark. Långt tidigare, enligt skifteskartan 1846-1847 över ägorna i Rörums by, brukades marken som äng. Däremellan har man använt marken till fruktodling samt odling av vall och spannmål.

Fyndet
Fyndet utgjordes av ett cirkulärt, genombrutet, föremål med en diameter på 23 millimeter och en höjdvariation, från mitt till kant, mellan 3,5 till 2 millimeter. Materialet är silver och föremålet uppvisar inga spår efter någon specifik fästanordning. Formspråket, med de stiliserade växtslingorna och det lagerkransinspirerade mittbandet, påminner otvetydigt om jugend. Någon menar att det skulle kunna röra sig om art déco, en något stramare efterföljare till jugend. Naturligtvis bör man även ha i åtanke att föremålet kan vara betydligt äldre än så.

”Ingen knapp”
Knappteorin baseras på att knappen skulle tillhöra typen med ett mjukare, tygbaserat, innandöme. Metalldelen som hittades skulle då utgöra knappens hårda ovandel. Eventuellt kan detta betecknas som en långsökt förklaring. De flesta sakkunniga anser att knappteorin är förkastlig.

”Malja eller möjligen hyska och hake”
Möjligen skulle det upphittade föremålet kunna vara en malja. Maljor var vanliga dräktdetaljer under medeltiden och utgjordes av en ögla eller metallformationer liknande det diskuterade Rörumsfyndet. De användes parvis för att snöra ihop klädedräkten. I maljans ögla eller öppningar träddes ett snöre eller en kedja, med hjälp av en trädpek. Trädpeken var en metallstav i vilken kedjan var fäst och som underlättade pillgörat med snörningen. Nuförtiden är maljor mest vanliga på folkdräkter. Det finns exempel på folkdräkter där vävda midjeband, eller bälten, har maljliknande utsmyckningar.

”Inte av skånsk karaktär”
Det finns de som menar att formspråket, om det rör sig om en malja, inte är typiskt skånskt. Man skulle då kunna tänka sig att klädesplagget tillhört någon utomsocknes besökare eller att plagget, eller själva maljan, införskaffats utanför Skåne. Det hela beror naturligtvis på till vilken tid man förpassar fyndet. Eftersom det rör sig om ett enstaka fynd, utan kontext, får dateringen utgöras av spekulationer och antaganden.

Nipper?
I Åhlén och Holms jubileumskatalog 1899-1909 förekommer en del försilvrade smycken med fornnordiskt mönster. Dessa smycken såldes via postorder och tycks ha varit populära under tiden det begav sig. Skulle det kunna röra sig om något liknande föremål? Knappast! Rörumsfyndet tycks vara mer stilren jugend, utan inspiration från tidigare epoker.

Äng är åkers moder
Låt oss anta att föremålet verkligen tillhör, och förloras, under jugend-epoken vid tiden mellan 1880-1910. Låt oss även anta att marken då fortfarande brukades som äng. Jordmånen utgjordes, och utgörs alltjämt, av sand.
   Under denna period var ängsmarken fortfarande en viktig del i jordbruket. Från ängen bärgades vinterfoder eller så utnyttjades ängsmarken som bete åt djuren. Genom djuren gav ängen ett välkommet gödseltillskott till åkrarna.

Slåttergille
Vid ängsslåttern deltog ofta folket från omkringliggande gårdar. Man arbetade i lag där männen hanterade lien och kvinnorna räfsade ihop. Arbetet avslutades med en fest, ett slåttergille. Möjligen har någon burit ett bälte med silverutsmyckningar såsom Rörumsfyndet eller ett finare klädesplagg med denna kantdekor. Under slåttern eller den allt uppsluppnare festen har en av silverdetaljerna lossnat, utan att återfinnas. Kanhända någon olycklig gillesfirare fick svårt att förklara den förlusten.

Dekorerad grimma
En annan möjlighet är att Rörumsfyndet tillhört utsmyckningen på en finare grimma. Efter slåtter och torkning flyttades höet över till lador och förvaringsutrymmen. Förmodligen har man använt dragdjur och vagn för denna transport. Det är inte helt omöjligt att någon del av grimmans utsmyckning lossnat vid ett sådant tillfälle. Man kan även tänka sig att någon häst som betat på ängen kan ha varit utrustad med en grimma av denna typ.

Scenario med föremålet som art déco
Stilbeteckningen art déco, från tiden mellan första och andra världskriget, kan kanske betecknas som en något stramare stil än föregångaren jugend. Marken där Rörumsfyndet hittades hade ju även brukats som fruktodling. I en fruktodling med inhyrd personal är det inte helt omöjligt att någon med rötterna utanför Skåne har gjort några dagsverken som fruktplockare. Föremålet, en ospecificerad dräktdetalj, har hakat fast, lossnat och förlorats.

Gammalt och glömt
Sammanfattningsvis skulle Rörumsfyndet kunnat utgöra en dräktdetalj, en malja, för att hålla ihop delar av en klädedräkt. Eftersom formspråket inte är klockrent skånskt finns misstanken om att plagget tillhört en person med förankringar utanför Skåne. Möjligen har fyndet tjänat som dekoration på ett bälte eller klädesplagg. Slutligen skulle man kunna tänka sig att föremålet utgjort dekoren på en finare grimma.
   Ett dateringsförslag kretsar kring jugendepoken, ungefär tiden mellan 1880-1910. Det är naturligtvis inte helt otroligt att föremålet förlorats i samband med fruktskörd, något längre in på 1900-talet. Då faller det sig kanske naturligt att personer med förankring utanför Skåne befinner sig på den diskuterade markarealen. Slutligen kan man säkert diskutera andra perioder, även förhistoriska, men då tarvas ytterligare belägg.
   Så länge ingen läsare hör av sig om något liknande fynd lär vi få leva med frustrationen över att Rörumsfyndet, dessvärre, är gammalt och glömt. Rådet från den tillreste antikvarien är dock åtlytt. Föremålet är numera inramat – till allmän beskådan!

Karin Rogius

Källor:
Historiska Museet. 2001. Medeltidens ABC. Bokförlaget prisma.
Kulturens årsbok. 1980. Sid. 29.
Lantmäteriet. Karta över alla ägorna till Rörums by. Laga skiftet 1846 1847.
Nationalencyklopedin. 1989. Del 1. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs.
Nationalencyklopedin. 1993. Del 10. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs.
Nationalencyklopedin. 1995. Del 16. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs.
Nationalencyklopedin. 1996. Del 20. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs.
Åhlén & Holm Insjön. 1909. Jubileumskatalog 1899-1909. Faksimilupplaga utgiven 1969. Bokförlaget Rediviva. Stockholm.

Muntliga källor:
L. Alebo. Österlens museum. Juni 2009.
B-I Andersson. Dräktsilverkännare. Maj 2009.
L. Buhrgard. Regionmuseet Kristianstad. Oktober 1996.
A. Johnsson. Rörum. Augusti 2009.
V. Jorild. Knapplådan. Uppsala. Maj 2009.
Konservatorsavdelningen. Malmö Museer. Juni 2009.
K-M Lenntorp. Kulturen Lund. Maj 2009.
A. Reisnert. Malmö kulturmiljö. Våren 1997.
C. Tonnby. Silversmed. Maj 2009.

Webbsidor:
http://www.smycket.com Smycket Nordic Art. Maljor. Trädpek.
http://www.wikipedia.se Jugend