Efter tio år blev yxan komplett!
Inledning
”Och så visade det sig att de båda bitarna passade ihop!”, konstaterar Gunnar Nilsson med ett finurligt leende.
Gunnar Nilsson visar att bitarna från bergartsyxan en gång suttit samman.
Tio år hann passera innan den sista pusselbiten äntligen kom på plats. Först då insåg Gunnar Nilsson att det var bitarna till en yxa som han hade hittat i åkermarken. Och inte bara det; bitarna hade påträffats inom samma yta, bara ett tiotal meter nordväst om gården. De hade legat dolda i ett torrmarksområde strax väster om en tidigare våtmark.
Lantbrukaren Gunnar Nilsson har med stigande intresse följt arkeologernas arbete i Lockarp och dess närhet. Det var under slutundersökningen inför den första etappen av väg 101 som han kom i samspråk med arkeologer från Malmö Kulturmiljö. Han berättade sin smått fantastiska historia, arkeologerna blev nyfikna och fick ta del av det märkliga fyndet. Det visade sig vara en senneolitisk, simpel skafthålsyxa i bergart - i två delar. Delar som alltså påträffades med tio års intervall.
Fyndfakta
En spricka tvärs över skafthålet delar yxan i ett nack- och ett eggparti. Skafthålet är cirkulärt med en diameter på ca 29 mm. Yxan är av diabas. Den är prickhuggen, och har en vikt på totalt 1,5 kilo. plan Ovan- och underyta är plana. Sidorna är raka.. Yxan mäter 175 mm på längden, 70 mm på bredden och är ca 58 mm hög. Den har en platt nacke med ett, i det närmaste, kvadratiskt tvärsnitt samt en rak, mycket trubbig egg. Dateringen är senneolitikum.
En bondekultur i vardande
Senneolitikum, ca 2300-1800 f.Kr., även kallat hällkisttid, dolktid eller kopparstenåldern, är en period då bondekulturen fortfarande befinner sig i ett utvecklingsstadium. Ekonomin är till största delen baserad på boskapsskötsel, och kan betraktas som en herdekultur där jakt och samlande alltjämt ingår i försörjningen.Klimatologiskt befinner sig perioden i en övergångsfas från ett varmfuktigt klimat till en torrare period med kallare vintrar, men med bibehållet milda somrar. Landskapet öppnas gradvis upp genom avverkning för odling. En odling som ännu inte har fått någon ekonomiskt avgörande betydelse.
Den extensiva boskapsskötseln, eller herdekulturen, har troligtvis medfört små bosättningar som är svåra att lokalisera arkeologiskt. Men under Malmö Museers undersökningar, åren 1979-1983, inför iordningställandet av Fosie industriområde, strax söder om Malmö, fann man huslämningar som kunde dateras till senneolitikum. Några av dessa hus samt även gravar från samma period var belägna bara en dryg kilometer nordost om platsen för det aktuella yxfyndet.
Fler fynd i grannskapet
Endast ca 250 meter sydväst om platsen för det märkliga yxfyndet, har arkeologer från Malmö Kulturmiljö under senhösten 2004 bl.a. grävt fram en liten hjärtformad pilspets med urnupen bas samt en ythuggen flintskära. Båda föremålen har samma datering som lantbrukarens yxa. Det är inte helt osannolikt att fynden kan ha ett samband.Nytta eller offer?
Vad kan en hålskaftad, senneolitisk, yxa av bergart ha använts till? Några menar att den kan ha använts i krigiska sammanhang - som en stridsyxa. Upphittaren, Gunnar Nilsson, föreslog spontant att det sannolikt var en sorts slägga. Det aktuella exemplarets trubbiga egg gör att en gängse yxfunktion kan anses utesluten.Det finns diskussioner om att hålskaftade senneolitiska yxor ofta härrör från sönderplöjda gravar. I detta fallet skulle det inte vara helt uteslutet eftersom det både finns boplatser och gravar i närheten. Är det kanske en uttjänt yxa som blivit gravgåva eller är det måhända så att eggen aldrig blev slipad, eftersom den endast var ämnad som gåva till en avliden? Fyndets närhet till en tidigare våtmark skulle möjligen kunna vara ett belägg för att yxan utgjort ett offer.
Under oktober och november 2004 har arkeologer från Malmö Kulturmiljö utfört en slutundersökning i Lockarp, söder om Malmö. Undersökningen, som omfattat en yta av ca 24 000 kvadratmeter, ingår som en första etapp av arbetet med den nya sträckningen av väg 101, samt en tvärförbindelse till Käglinge.
Karin Rogius
Malmö Kulturmiljö
Samtliga fotografier: Karin Rogius
Skriftliga källor:
Muntliga källor:
Andra källor:
Björhem, N. & Säfvestad, U. 1989. Fosie IV. Byggnadstradition och bosättningsmönster under senneolitikum.
Burenhult, G. 1999. Arkeologi i Norden 1.
Liljegren, R. & Lagerås, P. 1993. Från mammutstäpp till kohage. Djurens historia i Sverige
Anna Månsson. Lund
Esbjörn Jonsson. Malmö Kulturmiljö
Gunnar Nilsson. Lockarp
Lotta Möller. Sveriges Geologiska Undersökning. Lund
Lunds Universitets Historiska Museum.