Märkliga gropar förbryllar skånska arkeologer
Inledning
Tidigneolitikum (ca 4000-3300 f.Kr.) är en period då en mängd olika nya fenomen tar sin början. Jägarsamlarsamhället försvinner och bondesamhället, med bofasta befolkningsgrupper, gör sin entré. En finare keramik produceras, med fler former och dekorelement än tidigare. Flintslagningstekniken utvecklas från kärnyxor, över spets- och tunnackiga yxor, till något som närmar sig tjocknackiga yxor.Vid denna tid börjar man kontrollera naturen efter influenser från kontinenten. Jorden börjar brukas, men framför allt håller man sig med tamdjur. I slutet av perioden börjar de första sydskandinaviska megalitmonumenten att uppföras, vilket också antyder en förändrad social samhällsstruktur.
Fyndrika gropar gäckar
Kruka från Almhov, Malmö.
Fyndrika tidigneolitiska gropar är en oförklarad fyndkategori som gäckar skånska arkeologer. Fenomenet uppträder i hela sydvästra Skåne, oavsett landskapstyp. Så gott som överallt där tidigneolitiska aktiviteter är registrerade, finns dessa gåtfulla gropar. De är i storleksordningen ca 0,5 till 6 m3, och har rikligt med fynd av framförallt flinta och keramik. Flintfynden består av både redskap och avfall, och keramiken uppvisar ett brett spektrum. Det är alltifrån avfall till hushålls- och festkärl, och allt är daterat till tidigneolitikum. Sot, bränd lera, stenkoncentrationer och ben kan också förekomma.
Gropar är ett fenomen med varierande intensitet under skånsk förhistoria. Det har t.ex. visat sig att gropar förekommer sparsamt under mesolitikum (ca 8300-4000 f.Kr.), medan tidigneolitikum (ca 4000-3300 f.Kr.) utmärker sig som en gropintensiv period. Perioderna därefter avtar gropintensiteten, för att sedan återkomma med full kraft under sen bronsålder (ca1000-500 f.Kr.). Under järnålder märks en avtagande tendens.
Inte en funktion
Några studenter vid Arkeologiska Institutionen i Lund bestämde sig vårterminen 2000 för att i en gemensam magisteruppsats analysera problemet med de märkliga groparna och dess ymniga innehåll. För att kunna åstadkomma en så djupgående analys som möjligt valde vi ut gropar med olika geografiska ursprung i sydvästra Skåne.Materialet, från Malmö Kulturmiljö, baserades på grävningar utförda mellan åren 1963-1989. Ett representativt underlag utgjordes av kust- och sjönära gropar, gropar i slättland- och backlandskap, samt gropar i flintgruvsområden. Analysen gick ut på att med ett så omfattande material som möjligt bokstavligen gå till botten med problemet i respektive grop.
Det visade sig snart att de tidigneolitiska groparna ingalunda avspeglade en enda funktion, utan det var tal om åtskilliga aktiviteter, alltifrån täkter till gravar. Det fanns indikationer på arbetsgropar, avfallsgropar, gravar, grustäkter, härdgropar, kokgropar, lertäkter och offergropar.
Gemensamt för groparna var det ymniga innehållet, dateringen till tidigneolitikum (ca 4000-3300 f.Kr.), samt att översta delen av varje grop var fylld med avfall, mestadels i form av flint- och keramikfragment.
Vilka motiv?
En generell tendens var att täktgrävning och offer tillhörde de vanligaste motiven för att gräva en grop. (Bland groparna fanns även en grav.) Den senare delen i samtliga gropcykler innebar - övervägande - ett avslut som avfallsgrop. Däremot antydde inga av de analyserade exemplen att man avsiktligt grävt några avfallsgropar. Men trots att groparna initialt tycktes representera både profana och sakrala funktioner, var samtliga beseglade med avfall!Förklaringen till denna paradox får utgöras av mer eller mindre sannolika spekulationer. Möjligen skulle den märkliga blandningen av sakrala element och profant avfall kunna vara en yttring av en dualistisk avfallssyn. Kanske utgjorde det vi kallar avfall delar i ett rituellt handlande, ett sätt att besegla något avslutat: "Av jord är Du kommen, till jord skall Du åter varda..."
Man kan vidare spekulera över om det förhöll sig så att det som utvanns ur en täkt tvunget skulle återgäldas. Möjligen eftersträvade man att återställa en balans i naturen.
Förklaringen kan vara ännu enklare. Våra tidigneolitiska förfäder eftersträvade sannolikt ett så lättsamt liv som möjligt. Att utnyttja gamla täkter till avfallsdeponering kan ha varit ett sätt.
Undersökningen visar att de märkliga groparna representerar ett otal aktiviteter, men gåtan om dess ymniga innehåll är fortfarande olöst.
Nya fynd vid Almhov
Fynd av borrar vid AlmhovUnder grävningarna för Citytunneln i Malmö har de märkliga groparna åter aktualiserats. Vid utgrävningsplatsen Almhov, i sydvästra Malmö, fann arkeologerna mellan åren 2000 och 2002 ett 70-tal gropar, med totalt ca 700 kg slagen flinta och ca 300 kg keramik. I samma område påträffades även en långhög och tre mindre långhögar.
Keramikfynd från Almhov.
De nya fynden vid utgrävningsplatsen Almhov i Malmö kommer förhoppningsvis att generera ytterligare kunskap om de fyndrika tidigneolitiska groparna och dess upphovsmän. Bland de 70-tal gropar som framkom påträffades även åtta uppsättningar "tvillinggropar", dvs. gropar - tätt intill varann - med liknande innehåll. Ett annat anmärkningsvärt fynd utgörs av en dös som rests mitt över en brunn.
Kristina Gidlöf, utgrävningsledare vid Malmö Kulturmiljö, menar att det mesta talar för att Almhov var en speciell plats, en betydelsefull plats som man återvände till. Det finns inget som pekar på att det varit en reguljär boplats. Det stora antalet gropar tyder istället på återkommande aktiviteter, vilka sannolikt kan relateras till de intilliggande gravhögarna.
Någon direkt förklaring till fenomenet fyndrika tidigneolitiska gropar har man ännu inte, men de senaste säsongernas grävningsresultat kommer sannolikt att kunna lämna ytterligare ledtrådar i tolkningen av de märkliga groparna.
Under vintern beräknas den första delen av rapporteringen kring citytunnelgrävningarna vara klar.
Karin Rogius,
Malmö Kulturmiljö
Källor:
Eriksson, N, Rogius K, Rosendahl, A & Wennberg, T. Fyndrika TN-gropar i sydvästra Skåne. CD-uppsats i arkeologi, Lunds universitet. Lund. 2000.
Kristina Gidlöf och Per Sarnäs, (muntliga), Malmö Kulturmiljö. 2002-2004.