Tillbaka till artiklar | Tillbaka till löpsidan

Oväntat spektakulära resultat vid utgrävningen av Västergötlands största offerplats

Ur den våta mossmarkens djup tas upp fragment av föremål vilka likt ett eko påminner oss om en mytomspunnen tid. Här blandas saga och verklighet samman i en intrikat arkeologisk forskningsprocess.

Dokumentation med totalstation
Finnestorp: Fynd och grävda ytor dokumenteras med totalstation. Bild: Henrik Karlsson

Inledning

Under hela 1900-talet har offerplatsen vid Finnestorp varit utsatt för oplanerade markingrepp som vägbyggnation, nydragning och rensning av bäck etc. Dessa arbeten överskuggar de förhållandevis begränsade arkeologiska undersökningar som trots allt har utförts på platsen.
   Årets undersökning visar att denna fyndplats fortfarande döljer en spännande historia. Här finns fragment av föremål som bl.a. kan länkas in i den intressanta maktkamp som förefaller ha försiggått mellan olika framväxande stormannaätter, men även det religionsskifte som antas ha skett vid denna period och som berör en förskjutning från de gamla gudarna (vanerna) till de nya gudarna (asarna).
   Intressant är också att det vid denna tid fanns nära kontakter till det romerska riket. Viktigt att poängtera är att dessa aktiviteter i våtmarkerna ger oss en kompletterande bild av det förhistoriska samhället. Genom våtmarksfynden tillförs ytterligare kunskap som inte går att finna när vi undersöker gravar eller boplatser.

Utgrävning
Bilder: Kenth Lärk

Historien kring en offerplats

Kunskapen kring denna offerplats börjar år 1903 då en väg anläggs över en våtmark vid Finnestorp i Västergötland. I samband med vägbygget påträffas bl.a. glasfragment, delar av svärd, spjutspetsar, beslag samt ben av häst.
   Påföljande år utförs en arkeologisk utgrävning som utfördes i regi av Statens Historiska Museum. Det är arkeologerna Otto Frödin och Gustaf Hallström som genomför en förhållandevis stor arkeologisk utgrävning här vid Finnestorp. Gustaf Hallström skulle senare bli en känd norrlandsarkeolog och Otto Frödin togs sig an den kända pålbyggnaden vid Alvastra. Vid detta tillfälle grävs fram ytterligare fynd av samma karaktär som tidigare. Rapporten över grävningen försvinner och platsen faller åter i glömska.
   Ulf-Erik Hagberg återkommer, under andra halvan av 1900-talet, ett flertal gånger till Finnestorp. Tillsammans med bland annat Ulf Viking utförs ett flertal smärre efterundersökningar och provundersökningar.
   De sammantagna resultaten av dessa undersökningar är att Finnestorp kan föras till gruppen av s.k. krigsbytesofferplatser som förekommer i södra Sverige. Ett begrepp som refererar till de romerska krönikorna som beskriver ett offerskick hos germanerna som bestod i att segraren bl.a. offrar motståndarens vapenutrustningar till gudarna. Dessa tackoffer till gudarna skulle utförts i våtmarksmiljö.

Tillvägagångssätt vid undersökningen

Årets undersökning var en uppstart på ett större projekt kring offerplatsen vid Finnestorp. Ett arbete som syftar bl.a. till att samla in all äldre information om platsen, samt att försöka få en övergripande kunskap om fyndens utbredning och sammansättning. En konsekvens av denna forskning blir att sätta in platsen och fynden i ett större sammanhang.
   Sommarens utgrävning vittnar om att detta kan bli ett spännande arbete. Trots att vi i år valde att endast gräva i gamla dumpmassor, från vägbyggen och årensning etc, pekar undersökningsresultaten mot oanade möjlighet i kommande utgrävningar. Fyndmaterialet var väldigt varierande och gav en god inblick i vad som offerplatsen döljer. Eftersom ett flertal metallfynd har tagits upp som preparat (de har tagits upp med omgivande jord) finns det flera överraskningar kvar att se fram emot. Vi har valt detta arbetssätt under grävningen eftersom vi vill konservera och bevara fynden på bästa tänkbara sätt till eftervärlden.

MetalldetektorsökningVid denna undersökning var utnyttjandet av metallsökare helt avgörande. Utan dessa detektorer hade vi aldrig gjort så många fynd. Bild: Henrik Karlsson

Området söktes av med olika typer av metallsökare. Dessa sökningar upprepades gång på gång med syftet att göra det ointressant för oseriösa metalldetektoranvändare att besöka platsen. Det är helt klart att utan metallsökare hade vi inte funnit tillnärmelsevis så många metallföremål.
   På denna plats vattensållades även utvalda partier. De vattensållade ytorna förlades i anslutning till metallfynden. Genom att vattensålla gavs en möjlighet att finna andra fyndmaterial som exempelvis ben, glas och keramik.

Resultat av årets grävning

Årets undersökning resulterade i en veritabel provkarta på vad som tidigare har påträffats. Det rörde sig åter igen om föremål som kan sättas i samband med hästens och krigarens utrustning. I dumpmassorna låg bl.a. betselkedjor av brons, spjutspets av järn, fragment av svärd, olika söljor av järn, samt diverse bleck och beslag. De djurben som påträffades härrör sannolikt från häst. Dessa föremål är en del av en spännande historia. Låt mig bara peka på några infallsvinklar på detta material.
   Ett sådant intressant föremål är svärdsfragmentet. Svärden som påträffats vid Finnestorp har varit deformerade eller i fragment. Det förefaller som om det ingick i offerseden att förstöra motståndarens vapen- och hästutrustning. Det påträffade svärdsfragment från Finnestorp verkar (liksom övriga svärd från denna plats) vara av typen spatha. Denna svärdstyp är tveeggad och kan ha en längd av upp till knappt en meter.
   Svärd av denna typ har en speciell historia. Svärd av typen spatha förefaller enbart ha tillverkats inom det romerska riket och då i speciella verkstäder. På vissa svärd förekommer namnstämplar som t.o.m. visar från vilken verkstad de härrör. På denna svärdstyp förekommer även inlagda figurer (exempelvis krigsguden Mars) på själv svärdsklingen. Vi vet att sådana inlagda figurer har påträffats på svärd från danska och norska fyndplatser, men vi har ännu ingen aning om liknande figurer förekommer på svärden från Finnestorp.

Senare tids forskning

En mer övergripande syn på dessa krigsbytesofferplatser har på senare år gjorts av forskaren C. Fabech. Hon för fram tolkningen att seden med krigsbytesoffer är slutet på en månghundraårig kanske rent av en tusenårig tradition att offra i våtmarker. Tidigare har ritualen utgjorts av fruktbarhetsoffer, men under perioden 100 e.kr. och fram till 400-600 talet e.kr. sker krigsbytesoffer i våtmarkerna (så även i Finnestorp). Efter denna period förskjuts offrandet från dessa kollektiva offerplatser till stormännens hallbyggnader.
   Senare under vikingatid och tidig medeltid träder dessa stormannaätter fram ur historien dimma. En tolkning är att krigsbytesoffer, som exempelvis här i våtmarken vid Finnestorp, är lämningar efter kampen i samband med försöken att ta kontrollen och makten över landskapet Västergötland. Konsekvensen av ett sådant drastiskt antagande leder till att det sannolikt är förlorarna i denna kamp vi finner offrade i våtmarken.

bild 1bild 3
Till vänster: Vid utgrävningen påträffade vi flera betselkedjor. Här lyser ringarna och länkarna mellan ringarna gröna mot den omgivande bruna jorden. Bild: Henrik Karlsson
Till höger: Alla föremålen var medvetet förstörda. I asken ligger ett bleck med karvsnittsdekor som är sönderhugget till små fragment. Bild: Henrik Karlsson

Framtida undersökningar

Vi har för avsikt att återkomma till platsen nästkommande år eftersom många frågor finns obesvarade. Kanske svaren finns i den bevarade delen av offermossen?
   Undersökningen har skett i regi av arkeologiska institutionen vid Göteborgs universitet, och i samarbete med Fornminnesförening i Göteborg. Övriga samarbetsparters är Riksantikvarieämbetet UV VÄST, Västergötlands museum och Vara kommun.
   Tack vare ekonomiskt stöd från Fornminnesförening i Göteborg och Kungliga Vitterhets Akademien genom Brusewitz fond har det varit möjligt att genomföra denna forskningsgrävning. Även ett mindre bidrag har erhållits från Vara Kommun.

Bengt Nordqvist

Bengt Nordqvist
Bild: Göran Bengtsson, Veddige

Besök gärna Fornminnesföreningen i Göteborgs hemsida. Där kommer ytterligare bilder att publiceras från utgrävningen:
http://home9.swipnet.se/~w-92280/


©Arkeologiska nyheter & facta - Internet Malmö 2000